Tekakor 2

25 gram jäst
2 dl vatten
1 dl risdryck
1 dl havregurt
1 tsk salt
1/2 dl rapsolja
1/2 dl ljus sirap
1 tsk brödkryddor
1 msk fiberhusk
2,5 dl rismjöl
4 dl dl lailas gula mjölmix

Smula sönder jästen. Häll över vattnet (37 grader) och låt jästen lösas upp. Häll över risdryck som du värmt till 37 grader. Blanda i rapsolja, sirap, salt, brödkryddor och fiberhusk. Låt svälla en stund. Blanda i rismjölet, yougurten och lailas gula. Pudra med mjöl och låt degen jäsa i bunken i 30 minuter.

Ta upp degen på mjölat bord och knåda ev i mer mjöl så att degen blir smidig. Dela degen i 12 bitar och kavla ut dem ca 5 mm höga. Lägg bröden på ett bakplåtspapper och låt jäsa ytterligare 30 minuter.

Pensla med smält smör och grädda bröden i 200 grader varmluft i ca 6-8 minuter. Kör ev en stund högst upp i ugnen på grill så att bröden får färg.

Pepparkakor

Ingredienser:

75 gr smör
1 dl socker
3/4 dl mörk sirap
3 tsk pepparkakskryddor
3/4 tsk husk
1/2 msk kakao
1/2 dl mjölk
Max 5 dl glutenfri mix




Vispa först smör och socker poröst. Blanda samman kryddor, kakao samt husk i en separat skål. Tillsätt sedan kryddblandningen, sirap samt mjölk till smöret. Vispa samman.
Tillsätt mix. Var noga med att inte få för mycket mix i degen, den blir då för torr och går ej att kavla.
Låt degen sätta sig några timmar i kylen. När det sedan är dags för att baka är det viktigt att arbeta degen varm, den trillar isär annars. Baka ut som vanligt.

Ugn 175 grader, max 7 minuter. Kakorna bränns lätt!

Tekakor

5 dl vatten
50 gram jäst
50 gram mjölkfritt margarin
1/2 dl sirap
1/2 tsk salt
0,5 msk brödkryddor
1 tsk bakpulver
10-11 dl Lailas gula mjölmix

Smula jästen i matberedaren. Smält smör och blanda med vattnet, värm till 37 grader. Häll vattenblandningen över jästen och låt jästen lösas upp. Blanda i sirap, salt och brödkryddor. Blanda sen bakpulvret i lite mjöl och häll i smeten. Blanda i resten av mjölet och arbeta degen till den blir blank och smidit. Häll upp degen på mjölat bakbord och låt jäsa i 20 minuter.

Knåda degen och dela den i 8 delar. Kavla ut varje deg så att den blir ca 0,5 cm hög. Lägg bröden på ett bakplåtspapper och nagga dem med en gaffel. Låt jäsa 30 minuter.

Pensla bröden med smält margarin och grädda dem i ugnen ca 7-8 minuter i mitten av ugnen på 250 grader.


Det här receptet blev bra men nästa gång ska jag testa göra mindre bitar så att det blir ca 16 stycken bröd.

Tunnbröd

5 dl vatten

1/2 dl flytande margarin

1/4 pkt jäst

1 msk honung

1/2 tsk salt

1/2 tsk hjortronsalt

9-10 dl lailas gula mjölmix

Värm vatten och margarin till 37 grader. Smula jästen i matberedaren och häll över degvätskan, blanda så att jästen löses upp. Blanda i honung, salt och hjortronsalt. Blanda sen i ca 8-9 dl mjölmix, arbeta degen ordentligt. Låt jäsa 30 min. Arbeta i mer deg så att degen släpper kanten, häll upp på mjölat bakbord och låt jäsa ytterligare 30 min. Sätt ugnen på 275 grader.

Dela degen i 2 delar och dela varje del i 6 delar. Kavla ut varje del till en rund cirkel och grädda högt upp i ugn på varm baksten i 3 minuter. Lägg de färdiggräddade bröden i en fuktig bakduk så håller de sig mjuka. De som inte äts upp direkt förvaras i frysen.

Skillnaden mellan veteallergi och glutenintolerans

Jag har kopierat en artikel från matnyttigt.se som förklarar skillnaden mellan veteallergi och glutenintolerans.

Veteallergi och glutenintolerans

— Inte samma sak. Här benar vi upp skillnaden mellan dem.

Veteproteinallergi och glutenintolerans förväxlas ofta och få vet skillnaderna. I båda fallen måste man se upp med vetemjöl, men veteallergiker kan också bli svårt sjuka av specialmjöl för glutenintoleranta.

Allergiläkaren Magnus Wickman och gastroenterologen Lars Browaldh reder ut begreppen.

För den som inte är insatt framstår veteallergi och glutenintolerans som samma sak, eftersom båda innebär att man måste undvika vanligt mjöl för att må bra. Faktum är att allergi mot veteprotein och glutenintolerans är två helt olika sjukdomar, med olika bakomliggande mekanismer och symtom. Det är inte ens samma beståndsdel i mjölet som är boven.

– Det finns flera proteiner i vete och gluten är bara ett av dem. Den som är glutenintolerant tål inte just gluten, men det gör faktiskt veteproteinallergikerna. De reagerar istället på några av de andra proteinerna, säger allergiläkaren Magnus Wickman på Sachsska Barnsjukhuset i Stockholm.

Gluten finns även i råg och korn och därför måste glutenintoleranta undvika de sädeslagen också. Det behöver inte den som är allergisk mot vete, om personen inte samtidigt är allergisk mot andra sädesslag, vilket förekommer.

Allergiker reagerar snabbare

Veteproteinallergi är som vilken allergi som helst. Det är allergiantikroppar, så kallade IgE-antikroppar, som orsakar symtomen. Ofta kommer reaktionen relativt snabbt när en veteallergiker ätit vete eller andats in vetemjöl som far i luften.

– Precis som andra allergiker kan de få mag- och tarmbesvär, hudsymtom som svåra eksem eller nässelutslag, och besvär från övre luftvägar och astma. I värsta fall kan de få en allergichock, vilket är mycket allvarligt och kan komma att kräva intensivvård, säger Magnus Wickman.

Glutenintolerans, å andra sidan, beror inte på IgE-antikroppar och kan aldrig ge allergichock eller astma. Förloppet är oftast långsamt och de flesta glutenintoleranta märker ingenting om de äter något med gluten i någon enstaka gång av misstag. Trots det ska gluten noggrant undvikas, eftersom gluten skadar deras tunntarm.

Får sämre näringsupptag

Gastroenterolog Lars Browaldh på Sachsska Barnsjukhuset har stor erfarenhet av glutenintolerans, eller celiaki, som sjukdomen också heter.

– När glutenintoleranta får i sig gluten blir tarmslemhinnan inflammerad, vilket så småningom leder till att tarmluddet i tunntarmen bryts ner. De får en sämre upptagningsförmåga av olika näringsämnen, men det kan ta månader eller år innan det blir uppenbart att något är fel, säger han.

Ett vanligt symtom vid obehandlad glutenintolerans är problem med magen, som diarré eller förstoppning och värk. Trötthet, blodbrist och näringsbrister är också vanligt. Barn kan ha dålig aptit och växa långsamt innan de får diagnos. Och både barn och vuxna kan få psykiska symtom som depression.

Benskörhet kan förekomma hos vuxna som haft sjukdomen under längre tid, men först långt upp i medelåldern.

– Glutenintoleranta har oftast inte hudutslag, till skillnad från veteallergiker. Det finns dock en form av glutenintolerans – hudceliaki – som ger utslag. Den är ovanlig hos barn, men kan förkomma hos vuxna, säger Lars Browaldh.

Ärftligt eller inte

En av skillnaderna mellan de båda diagnoserna är ärftligheten. Allergi som sjukdom är visserligen ärftligt, men att någon blir allergisk mot just veteprotein går inte i arv. Det gör glutenintolerans.

– Om ett barn har glutenintolerans är det 10-20 procents risk att barnets syskon också har det, säger Lars Browaldh.

En annan skillnad är hur länge man kan förväntas ha sin allergi eller intolerans. Glutenintolerans är en livslång sjukdom som inte växer bort.
Veteallergi är vanligast hos barn och kan växa bort med tiden, även om prognosen är sämre än vid till exempel ägg- och mjölkallergi.

– För barn som har kraftig veteallergi med rejält förhöjda värden av IgE-antikroppar är det liten sannolikhet att allergin växer bort. Och tyvärr ser vi fler och fler barn med riktigt svår veteallergi. Varför vet vi inte, säger allergiläkaren Magnus Wickman.

Diagnosen veteallergi är ofta fel

Magnus Wickman berättar att det finns många människor som felaktigt fått diagnosen veteallergi. De har någon gång visat sig ha IgE-antikroppar mot vete i allergitester, antagits vara allergiska, och därefter konsekvent undvikit vete.

– Men de flesta med IgE-antikroppar mot vete har inte veteallergi. Proteinerna i växtriket är snarlika och veteallergenet innehåller komponenter som finns i en rad andra födoämnen och pollen. Som testerna är utformade idag kan det verka som om en person är allergisk mot vete, fast det egentligen handlar om allergi mot något annat, säger han.

För att man verkligen ska vara allergisk mot veteprotein ska man inte bara ha IgE-antikroppar, utan också få symtom av att äta vete och känna att man blir bättre när man undviker det. Ju högre halter IgE-antikroppar mot vete som mäts i blodet, desto större är risken att man verkligen är allergisk mot vete.

Det finns ingen motsvarande felkälla som gör att människor får diagnosen glutenintolerans på felaktiga grunder.

– Däremot finns det många som går och är glutenintoleranta utan att veta om det, eftersom symtomen ofta är så diffusa. De har blivit missförstådda när de sökt hjälp, säger gastroenterologen Lars Browaldh.

Kosten kan skilja sig

När det gäller kosten finns också olikheter. Huvudregeln är att veteallergiker ska undvika veteprotein och glutenintoleranta ska undvika gluten för att må bra. Den som är glutenintolerant ska alltid äta glutenfritt och hålla sig till bröd och pasta på mjöl av till exempel ris, hirs, majs och bovete. Som glutenfritt räknas också produkter som innehåller vetestärkelse, med mycket lågt innehåll av gluten.

En del veteallergiker mår bra på samma kost som glutenintoleranta. Andra kan reagera på de små mängder allergen som kan finnas i vetestärkelse. En del allergiker kan äta råg och korn, andra inte.

–Om man är rejält allergisk mot vete och har lika höga IgE-nivåer mot råg, ska man vara försiktig med råg. Men om symtomen på vete är lindriga och IgE-nivåerna mot råg är betydligt lägre, får man prova sig fram försiktigt med råg, säger Magnus Wickman.

Vilken form vetet har kan också spela roll.

– Det finns veteallergiker som bara reagerar på att andas in vete, men kan äta det utan problem. Det beror på att vissa allergener förstörs när maten hettas upp och även av magsyran, säger Magnus Wickman.
Han anser att allergiker med svåra symtom ska undvika vete noga.

– Men de som får lindriga symtom, kanske lite snuva eller eksem, kan välja att äta något de är sugna på och acceptera att det kliar. Att äta vete när man har veteproteinallergi ger inte några förändringar i tarmslemhinnan.

Finns också en tredje grupp

Förutom veteallergiker och glutenintoleranta finns en liten, tredje grupp som väljer mjöl från specialhyllorna. De upplever att de eller deras barn mår bättre när de undviker vete, men testerna visar varken veteallergi eller glutenintolerans. Ofta finns flera familjemedlemmar med samma tillstånd.

– Den här gruppen vet vi väldigt lite om, men förmodligen finns reaktionssätt i kroppen som idag är okända. De ska förstås undvika vete om de är säkra på att de mår dåligt av det. Men det är viktigt att barn provar då och då, för oftast tål de vete när de blir äldre, säger Lars Browaldh.

Vad kan Sally inte äta?

Mjölkprotein

Vassle                                                                                

Vasslepulver                                                     

Kasein                                                               

Natriumkaseinat                                              

Gräddpulver

Laktos

Kvarg

Allt som heter något med mjölk,

grädde, yougurt osv

Mjölksyra går bra

Sädesslag
Vete
Havre
Råg
Korn   

rågsikt
spelt/speltvete
dinkel/dinkelvete
durum/durumvete
kamut
emmer
grahamsmjöl
mannagryn
vetekli
kruskaklli
couscous
bulgur
matvete
dinkelris
idealmjöl
veteprotein
vetefiber
vetegroddar
vetesirap
vetestärkelse
sojasås
pasta
semolina
ströbröd/skorpmjöl
Glukossirap
Glukos
Gluten
Stärkelsesirap
Fruktossirap
Dextros
Maltodextrin
Druvsocker


Sojaprotein och baljväxter 

Sojaböna                                                          

Jordnöt                                                              

Bönor                                                                 

Ärtor                                                                   

Linser                                                                

Kikärta                                                               

Lakrits                                                               

Bockhornsklöver                                              

Lupinmjöl   

Tillsatser framställda av baljväxter
E410 – Fruktkärnmjöl, johannesbrödmjöl, carobmjöl
E411 - Tamarind
E412 – Guarkärnmjöl
E413 - Dragant
E414 – Gummi arabicum
E417 - tarakärnmjöl
E426 – Sojabönshemicellulosa
E322 – Sojalecitin

Även "spår av soja" ska undvikas.

Övrigt 

Ägg

Curry

Kan reagera på mycket tomat men lite tomat i mat eller lite ketchup till maten går bra.

Övriga sädesslag havre, korn och råg ska också undvikas.

Vilket mjöl kan vi använda?

Lailas gula, naturligt glutenfria mjölmix
Teffmjöl
Bovetemjöl
Potatismjöl
Rismjöl
Majsmjöl
Mandelmjöl
Kokosmjöl

Gröt utan sädesslag

Man kan använda dessa ingridienser att göra gröt av:
Hirsflingor
Boveteflingor
Polenta
Sagogryn
Grötris

Hirs- och bovetegröt
0,25 dl hirsflingor
0,25 dl boveteflingor
1,5 dl vatten
2-3 bananskivor
några hallon

Blanda allt i kastrull och låt koka upp till lagom konsistens.

Hemmagjort Knäckebröd

!/2 dl hela linfrön
1/2 dl pumpakärnor
1 dl solroskärnor
1 dl sesamfrö
2 dl mjöl av valfri sort
1/2 tsk salt
2,5 - 3 dl kokande vatten (beroende på val av mjöl)
1/2 dl valfri olja

Blanda alla torrvaror i en skål. Häll i kokande vatten och olja och rör ihop till en smet. Fördela degen på två plåtar och platta ut till en kaka med hjälp av händerna eller lägg på plastfolie och kavla. Skär brytskåror och strö ev på någon krydda innan plåten ställs in i ugnen i 150 grader i 60 minuter.

Formbröd

Formbröd 

 Det här receptet hittade jag på Hemmets journals hemsida och modifierade det lite efter vad vi hade hemma.

Sally tyckte det här brödet var riktigt gott!

4 dl vatten
2 msk rapsolja
25 gram jäst
1 tsk salt
1/2 dl pofiber
1 msk honung
1/2 dl krossade linfrön
8 dl lailas gula 

Värm vatten och olja till 37 grader. Smula ner jästen i matberedaren och häll över vätskan. Blanda i salt och pofiber och låt stå i 5 minuter.

 Blanda i honung och linfrön. Häll i ca 7 dl mjöl och arbeta degen kraftigt. Låt jäsa i 30 min.

 Smörj en brödform som rymmer 1,5 liter.

 Arbeta ev ner mer mjöl till degen släpper kanten. Häll ner degen i brödformen och nagga med en gaffel. Låt jäsa ytterligare 20 min. Grädda brödet på andra falsen nerifrån i 35-40 min, 200 grader. Låt kallna i bakduk.

Tårta

Ett första försök till en allergivänlig tårta. Dagen efter den gjordes var den lite torr och stabbig men efter några dagar hade den hunnit bli saftig och ganska god. Ska prova nästa gång med en annan botten.

Tårtbotten

1 dl socker
1 1/2 dl maizena majsstärkelse
1/2 dl finmalt majsmjöl
1 tsk bakpulver
2 tsk fiberhusk
Blanda de torra ingridienserna. Rör därefter i:
1 1/2 dl risdryck
2 msk neutral olja

Blanda allt till en klumpfri smet. Låt vila 5 minuter. Olja och mjöla (potatismjöl) en springform och häll upp smeten i. Grädda nederst i ugnen, 175 grader i 15 minuter.

Gör detta recept gånger antal bottnar du behöver.

Fyllning 1 - jordgubbsmousse

2 blad gelatin
1,75 dl socker
1 dl vatten
5 dl bär
rivet skal av knappt 1/2 citron
0,75 dl kokosmjölk

Mosa bären och gör till en puré. Blanda purén med citronskalet. Se till att både puré och kokosmjölk är rumstempererad.

Blötlägg gelatinblad i kallt vatten i 5 minuter. Blanda socker och vatten i en kastrull. Koka upp och låt koka 5 minuter. Ta upp gelatinbladen och lägg den i en skål. Häll över sockerlagen. Vispa med elvisp 5-10 minuter på högsta effekt så det blir ett vitt, fluffigt, marängliknande smed. Vänd med slev försiktigt ner purén i sockersmeten och tillsätt kokosmjölken.

Fyllning 2 - vaniljkräm

Pensla tårtbottnarna med saft innan du lägger på fyllningarna.

Uppepå tårtan la ja smörkräm och marsmallowsfontant

Smörkrämet blev inte så bra. Ska testa ett annat recept nästa gång.

Marshmallowsfondant

200 gram mashmallows
2 msk vatten
500 gram florsocker + till utbakning

Olja en glasskål, lägg i mashmallows och vatten och kör 30 sekunder i micron. Rör om och kör ytterligare 30 sekunder. Upprepa till all mashmallows har smällt. Oja en bunke och häll i ca 400 gram florsocker. Gör en grop i mitten och häll i mashmallowsblandningen. Blanda väl med slev och tillsätt de resterande 100 grammen. Tack upp degen och knåda på bakbord pudrat med florsocker. Tillsätt den färg du vill ha och ev mer florsocker. Låt stå minst över natten i kyl. Degen håller ca 3 veckor i kylskåp. Ta ut degen en stund innan du ska kavla. Kavla den på bakbord pudrat med florsocker till önskad storlek.

Korvbröd

Det här korvbrödet blev riktigt gott. Tänk dock på att de inte jäser så mycket så skär dem i så stora bitar som du vill att korvbröden ska vara.

ca 16 st

50 gram jäst
5 dl vatten
1/2 dl olja
1 msk fiberhusk
1 tsk salt
1/2 tsk hjortronsalt
10 dl lailas gula mjölmix

Smula ner jästen i en degbunke. Häll över vatten som du har värmt till 37 grader. Tillsätt oljan. Rör till jästen har löst sig. Blanda i fiberhusk och låt stå och svälla 10 minuter.
Tillsätt salt och hjortronsalt. Blanda ner hälften av mjölet. Arbeta degen i kraftigt, gärna i maskin. Tillsätt resten av mjölet och fortsätt arbeta degen till den blir slät, smidig och släpper bunkens kanter. Låt degen jäsa övertäckt i bunken i ca 30 minuter.

Häll upp degen på mjölat bakbord. Knåda degen väl. Dela degen i 2 delar och forma varje del till en längd. Längden ska på bredden vara ca 10-12 cm eller så bred som du vill att korvbrödet ska vara långt. Skär bitar tvärsöver med kvit och lägg bitarna med snittytan uppåt på bakplåtspapper. Täck med bakduk och låt jäsa 30 minuter.

Grädda mitt i ugnen, 250 grader, ca 6-8 minuter. Låta korvbröden kallna under bakduk.